Glohria

Jag försöker ta på vad som är verkligt och vad som är en dröm, jag befinner mig någonstans emellan de två stadierna. Att Sandra är borta på riktigt är något som jag varken vill eller kan förstå.
Att sätta sig på tåget upp till sin hemstad för att ta farväl av en underbar vän är bland de svåraste jag har gjort.
Många vänner har lämnat oss under åren men du Sandra?! Jag trodde aldrig att jag skulle behöva möta den dagen.

Min älskade lilla blomma, jag har sett hur du har kämpat för att slå dig fri från asfalten och så många gånger har du lyckas. Du har tagit nya tag, sett en ny dag med nya möjligheter. Vad var skillnaden den här gången? 

I mitt hjärta där finns ditt rum, jag har pyntat det med dina favoritsaker. Där spelas Winnerbäck på högsta volym och dit går min fribiljett när jag vill träffa dig. Inom mig lever du alltid vidare, jag älskar dig...